Hur jobbar man interkulturellt?
Behovet av att arbeta med ett interkulturellt perspektiv har sin grund i att den etniska mångfald som finns i Sverige idag.
I Sverige kan man se tydliga kopplingar mellan ojämlikhet och hudfärg. Icke-vita personer, eller personer som migrerat till Sverige har oftare lägre inkomster än vita personer. Följande statistik illustrerar situationen i Sverige idag:
Inkomstskillnader mellan afrosvenskar och övrig svensk befolkning
Inkomstskillnaderna mellan afrosvenskar och resten av den svenska befolkningen är väldigt stora, trots att afrosvenskar har en hög utbildningsnivå. Oftast brukar en högre utbildningsnivå ge en högre lön på arbetsmarknaden, men afrosvenskar behöver ha en forskarutbildning för att få lika hög lön som den övriga svenska befolkningen får efter en treårig gymnasieutbildning.
I den privata sektorn är inkomstskillnaderna störst: personer som är födda i Subsahariska Afrika har 25% lägre lön än andra svenskar och afrosvenskar som har minst en förälder född i Afrika söder om Sahara har 36 % lägre lön än den övriga befolkningen i Sverige.
Dessutom är afrosvenskar överrepresenterade i lågstatus och-låglöneyrken och underrepresenterade i högstatus-och höglöneyrken.
Vad betyder...
Ekonomisk och rasifierad bostadssegregation
I de rikaste områdena i våra städer lever en alltigenom lik svensk och vit befolkning medan i våra i fattigaste områden finns en stor majoritet av icke vita personer.
Man kan alltså säga att vi har rasifierade bostadsområden. Där rika och fattigare bostadsområden är rasligt kodade. Denna rasifierade bostadssegregation får konsekvenser, framförallt för boende i resursfattiga områden som bland annat drabbas stigmatisering. Detta innebär att det skapas negativa fördomar mot fattiga stadsdelar. Dessa områden pekas ut som farliga, otrygga och präglade av kriminalitet och fattigdom. Ryktena får stora konsekvenser för de boende i möten med exempelvis arbetsgivare och myndigheter och många boenden utvecklar olika sätt för att undvika att sammankopplas med det bostadsområde de bor i.
Vad betyder...
Rasifiering är en process där människor tolkar varandra utifrån konstruerade raser. Det innebär alltså att människor kan rasifieras som vita, svarta, bruna och så vidare.
Interkulturalitet
Ett interkulturellt perspektiv betonar vikten av respektfulla möten mellan personer med olika kulturella bakgrunder. Olika kulturella bakgrunder betyder i ett interkulturellt sammanhang olika etniska grupper. Det kan till exempel talas om den kurdiska, franska eller romska kulturen. Samtidigt omfattar kultur, enligt ett interkulturellt perspektiv, mycket mer än den etniska tillhörigheten.
Reflektera!
- Vilka positiva och negativa egenskaper kopplar du till ditt bostadsområde?
- Vilka människor når vår organisation och verksamheter genom våra aktiviteter? Hur ser de ut och var bor de?
- Vilka hinder, kopplade till bostadssegregation, kan finnas för att delta på våra aktiviteter?
- Finns det platser i området som fungerar som mötesplatser över olika sociala gränser?
Kultur utifrån ett interkulturellt perspektiv
- En kulturell bakgrund handlar om mycket mer än bara etnicitet. Som etnologen René León Rosales förklarar: ”Om vi utgår från att kultur innebär gemenskap av idéer, värderingar och attityder kan vi konstatera att det aldrig funnits ”monokulturella” samhällen. I alla samhällen ingår människor i olika grupperingar där kön, ålder, yrke, etcetera skapar en mångfald av kulturer, alltså gemenskaper av normer, attityder, idéer och värderingar”. Kulturell bakgrund handlar därför lika mycket om exempelvis klass och kön som om etnicitet.
- Det är viktigt att likheter mellan olika etniska grupper betonas eftersom det ofta är skillnader som lyfts fram och överdrivs.
- Det är viktigt att motverka att diskussioner om kultur och mångkultur i det offentliga samtalet sker på ett stigmatiserande sätt. Ett exempel är när kultur blir en förklaring för sexuellt våld som begås av ”invandrarkillar” samtidigt som kultur sällan lyfts fram som en förklaring när ”vita svenska killar” begår sexuellt våld.
- Ett maktperspektiv är viktigt när kultur och möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder diskuteras. Vissa etniska grupper är till exempel mer utsatta för diskriminerande handlingar medan andra etniska grupper är mer priviligierade.
Interkulturalitet i en organisation
Ett interkulturellt perspektiv i en organisation bygger på dessa två grundprinciper:
- Det är inte samma sak att arbeta i sammanhang som präglas av etnisk homogenitet som att arbeta i sammanhang som präglas av etnisk mångfald, särskilt när det den etniska mångfalden sammanfaller med ojämlikhet, som visas i statistiken ovan.
- Att det finns etniskt mångfald behöver inte betyda att det sammanhanget präglas av jämlika möten
Det interkulturella perspektivet kan bidra till att skapa ”vi”-känsla i möten mellan människor. Inter i begreppet interkulturalitet betonat ett fokus på HUR interaktionen äger rum mellan människor med olika kulturella och etniska bakgrunder, inte på ATT det finns en mångfald i en organisation.
Att arbeta med ett interkulturellt perspektiv handlar alltså om att främja ömsesidig förståelse, dialog och samverkan där det finns människor med olika kulturella bakgrunder. Det kan också handla om att skapa inkluderande mötesplatser som möjliggör ett likvärdigt deltagande.
Interkulturalitet och diskriminering
Ett interkulturellt arbete förutsätter ett arbete mot etnisk diskriminering. Detta innebär också att motverka individer, grupper och politiska organisationer som förespråkar hat och rasism. Det betyder därför att organisationer måste hitta strategier för att säkerställa att organisationens målgrupp har likvärdig tillgång till de tjänster som erbjuds, samt att det bemötande de får är likvärdigt.
Interkulturalitet, social jämlikhet och mänskliga rättigheter
Det interkulturella perspektivets koppling till de mänskliga rättigheterna är centralt eftersom interkulturalitet har vuxit fram inom organisationer som länge försvarat och kämpat för de mänskliga rättigheterna i samhället.
Ett sätt att förstå interkulturella perspektiv är att jämföra det med andra sätt att förhålla sig till etnisk mångfald och olika rättigheter. I boken The Intercultural City jämförs hur olika modeller betonar olika rättigheter:
| Ekonomiska rättigheter |
Medborgerliga rättigheter och grundläggande sociala rättighter |
Kulturella rättigheter (rätten till sin identitet) |
Medborgare som aktiv medskapare (community building) | |
| Gästarbetare | x | |||
| Assimilation | x | x | ||
| Mångkultur | x | x | x | |
| Interkultur | x | x | x | x |
- Gästarbetarprogram innebär att migranter med tillfälliga arbetstillstånd i ett land endast får ekonomiska rättigheter men inte medborgerliga rättigheter som exempelvis rösträtt.
- Assimilation garanterar personer med migrant- och minoritetsbakgrund tillgång till ekonomiska, medborgerliga och grundläggande sociala rättigheter. De förväntas dock överge den egna kulturella identiteten som inte överensstämmer med majoritetsbefolkningens kulturella självbild. I boken sägs denna modell prägla till exempel Frankrike, där olika minoriteters vilja att behålla sin kultur kan uppfattas som ett hot mot den nationella gemenskapen.
- Mångkulturalism innebär, utöver ekonomiska och medborgerliga rättigheter, även att minoritetsgrupper kultur ska bli erkända som en del av samhällets kulturella rikedom. England är ett exempel på ett land som präglats av mångkulturalism.
- Medborgare som aktiv medskapare: Författarna till Intercultural Cities föreslår en fjärde kategori som kan ses som en del av det interkulturella perspektivet: medborgaren som aktiv medskapare av samhället. Detta innebär att människors deltagande i samhället på lika villkor ska möjliggöras och främjas.
Utifrån den fjärde modellen kan en organisation öppna upp för att fler får delta i att skapa och omskapa organisationen och dess verksamhet. Detta innebär att skapa förutsättningar för människor med olika bakgrunder att på lika villkor kunna delta, forma och omforma organisationen vilket kräver en intern beredskap för förändring.
Reflektera!
- Hur kan vi skapa förutsättningar för fler interkulturella möten och interkulturell samverkan i vår organisation och våra verksamheter?
- Hur pratas det om kultur och människor med olika kulturella bakgrunder i vår organisation?
- Hur kan det interkulturella perspektivet bidra till hur vi arbetar med mänskliga rättigheter och social jämlikhet i vår organisation?
- Hur kan vi inkludera människor med fler kulturella bakgrunder att på lika villkor delta i att skapa, påverka och förändra vår organisation och den verksamhet vi bedriver?
Sammanfattning
Att utveckla interkulturella arbetssätt i en organisation innebär sammanfattningsvis ett åtagande att arbeta för en respektfull interaktion mellan människor med olika kulturella bakgrunder, att aktivt motarbeta etnisk diskriminering, att koppla det interkulturella arbetet till rättigheter och social jämlikhet samt att skapa förutsättningar för att människor med olika kulturella bakgrunder ska kunna vara medskapare och utvecklare av organisationen och dess verksamhet.
Dela
Hur jobbar man interkulturellt?
Behovet av att arbeta med ett interkulturellt perspektiv har sin grund i att den etniska mångfald som finns i Sverige idag.
Inkludering
En viktig förutsättning för att arbeta med människor som tappat tron på sin möjlighet att förändra samhället eller sin egen framtid är att vara lyhörd och inkluderande.
Medskapande medborgardialog
Vad innebär medborgardialog egentligen – och hur kan en kommun engagera och aktivera?